att ragga vanner.

alla i paris roker. inga undantag. (det passar ju fransmannens arroganta satt att blasa rok i ansiktet pa nagon annan) och de som inte rokte innan, borjar roka nar de flyttar hit.
jag kan bli lite avundsjuk pa dem som gor det. roker. absolut inte pa cancern eller andedrakten men pa den sociala biten. de har det sa mycket lattare an ickerokare.
far man t ex inte roka inomhus mots ju alla pa samma stalle ute et voila, dar var det klirrat. och eftersom alla roker slar det ju aldrig fel med "ursakta har du eld" som inledningsfras nar man försöker ragga upp potentiella vanner. for min del blir ju den frasen ganska fanig eftersom jag inte roker (vilket de med alla sakerhet skulle inse ganska snabbt), och saa avundsjuk ar jag inte att jag skulle borja med det endast for att fixa kompisar. planen ar helt enkelt hitta pa nagon annan slagkraftig mening. for kompisar behover jag.
jag har hort att smicker tar en ganska langt? och eftersom jag dessutom har insett hur ytlig jag ar, och bara utser "haftiga" (tolkningsfraga) manniskorna till offer i min kompisjakt borde nog komplimangbiten fungera?

"excusez-moi, mais mon dieu, votre robe est trop belle! où est-ce que vous avez l'achetée?"

speaking of klanningar, denna underbara klanning köpte jag for 10e pa favoritvintageshopen, vars agare for ovrigt numer kanner igen mig. beskada och alska!