
tisdag 12 februari 2008
dagens roligaste
nyss när jag åt min grapefrukt råkade jag skjuta iväg ett stort stycke fruktkött som landade i Ms hår. han vaknade inte.
så fruktansvärt jävla kul.
och så sjukt kul att se honom ligga i fosterställning snarkandes, med ett stort stycke fruktkött nordväst om örat.
så fruktansvärt jävla kul.
och så sjukt kul att se honom ligga i fosterställning snarkandes, med ett stort stycke fruktkött nordväst om örat.
normalment
i vanliga fall tänker jag:
om jag bara kunde få vara mer intelligent, om jag bara kunde få vara lika snygg som den och den, om jag bara vågade göra det och det, om jag bara också kunde få bo där och där, om jag bara kunde få plugga det där och det där, om jag bara tog mig i kragen och tränade lite mer, om jag bara kunde få vara någon helt annan någon helt annanstans...
idag tänker jag:
jävlar i havet vad jag är glad att jag är jag, att jag har det livet jag har och att jag har de människorna jag har runtomkring mig. jag måste ha det bästa livet av alla och jag är så himla lyckligt lottad!
positive thinking is the shit och jag tror det är läge att tacka solen och något som kan vara våren, för det.
om jag bara kunde få vara mer intelligent, om jag bara kunde få vara lika snygg som den och den, om jag bara vågade göra det och det, om jag bara också kunde få bo där och där, om jag bara kunde få plugga det där och det där, om jag bara tog mig i kragen och tränade lite mer, om jag bara kunde få vara någon helt annan någon helt annanstans...
idag tänker jag:
jävlar i havet vad jag är glad att jag är jag, att jag har det livet jag har och att jag har de människorna jag har runtomkring mig. jag måste ha det bästa livet av alla och jag är så himla lyckligt lottad!
positive thinking is the shit och jag tror det är läge att tacka solen och något som kan vara våren, för det.
kanske.
det känns lite som om saker är på väg att förändras, som om jag ser en vändning på det hela.
känns som om saker jag glorifierat och gjort omöjliga kanske inte är så omöjliga trots allt och att det någonstans långt inom mig börjat gro ett litet litet frö av tro på mig själv.
känns som att jag tagit en del steg i rätt riktning och att allt faktiskt skulle kunna bli ganska bra ändå.
känns som om saker jag glorifierat och gjort omöjliga kanske inte är så omöjliga trots allt och att det någonstans långt inom mig börjat gro ett litet litet frö av tro på mig själv.
känns som att jag tagit en del steg i rätt riktning och att allt faktiskt skulle kunna bli ganska bra ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




