inget att säga till om

såhär såg jag ut när jag kom till jobbet igår, och fick därför en irriterad högre chef på nacken som var där för dagen.

arg chef: hur länge har du jobbat här?
rädd ida: eeh, ungefär två månader...
arg chef: och du vet fortfarande inte om att det är förbjudet att arbeta i kläder om inte är från bershka? var är din uniform?
rädd ida: eeh, alltså, jag valde en för några veckor sedan men jag vet inte riktigt vad som hände med den...?
arg chef: visa!

arg och sarkastisk chef: det här? du har valt de här sakerna som din uniform?
rädd ida med dödslängtan: ...pip och gny...
arg chef: nu går vi och väljer en uniform åt dig, och den ska användas på en gång, förstått?

arg chef: du tar den där klänningen, den där skjortan och den där tunikan.
rädd ida: ja, alltså, jag gillar egentligen inte den där skjortan alls... jag skulle hellre...
arg chef: då tar du klänningen där. vilken färg?
rädd ida: jag gillar den svarta bäst...
arg chef som inte sägs emot längre: svart? ja, jag ser ju att du har mycket svart på dig. du tar en grå.
rädd ida som känner sig som den minsta personen på jorden: jaa..ha? ok.
bödeln: du byter om på en gång och från och med nu är det bara bershkakläder som gäller.

la vie m'attend.

jag har ändå bockat av många saker på min you-better-do-it-right-now-or-else-you're-really-screwed-list men det är ändå så mycket kvar. och det känns just nu som mitt liv är en lång väntan på saker. en väntan på det att det ena ska klaffa innan jag kan göra det andra. som att mitt liv är uppe i en slags paus och det dröjer ytterligare lite till innan jag kan börja leva det fullt ut.

jag har varit på banken idag, och jag har öppnat ett konto. framsteg kallas sådant, för er som inte är insatta. likväl kunde jag inte få ut pengar förrän om 3 dagar (jag vill kräkas på den här byråkratin.) så nu är det fasta (man kommer långt på luft, vatten och kärlek), och promenader vart jag än ska som gäller tills på fredag.

sen, sen kan mitt liv börja igen.


bör tilläggas vid eventuella förvirringar att jag trots allt detta är vid ganska gott mod. ganska.

på högvarv.

jag undrar, tänker, och känner. och jag rannsakar, funderar, granskar, lyssnar och synar.

bästa gången ävvah

det går inte säga tillräckligt många gånger: jag älskar marknaden i montreuil.


en sidenklänning med spets, som inte gjorde sig helt bra på kort.


en grå kavaj, som dessvärre bara hade en riktig ficka på ena sidan. underbar ändå.


ytterligare en superrolig body och chockrosa blanka tights. kul kul kul.


en blå...sak vars ärmar var svåra att hålla uppvikta. il faut sy un peu helt enkelt.


en jacka med luva.


och det bästa av allt, en blommig topp och en vit kjol med fickor. nu måste det bli varmt snart!


sedan köpte jag en vit tröja som jag ska klippa om till ett linne. den får ni se sen.

vad jag fick betala? 5 euro. för a.l.l.t.i.n.g.
förstår ni? nio plagg för mindre än 50 kronor. (plats för minst fyra utropstecken)

och här är det dags för mig att ge plats åt er avundsjuka. puss!

tänkvärt.

två färre avokados den här veckan, eller en extra promenad istället för metro-resa skulle ju innebära fyra nya plagg på marknaden i montreuil imorgon. (inte tvärtom)

jag säger taget.


___

hon har lånat min kavaj utan lov.

i januari ställde hedi slimane ut här i paris.

jag missade det.
när jag kom dit stod det två personer precis i dörren in till lokalen och rökte och eftersom jag lider av någon slags social fobi i kombination med en enorm rädsla att inte veta, kunna eller förstå nya saker jag konfronteras med vågade jag aldrig gå in. känns ganska jättedumt såhär i efterhand. men så är det me det.

nyligen har han fotat kate moss, och det känns helt ok att någon häromdagen sa att jag liknade henne.

jag har blivit min mamma.

idag älskar jag världen.
och jag älskar paris.

och jag har insett att jag blivit min mamma, som hon såg ut när jag var 6-7 år.





löv it!

omöjlig kärlek.

je suis tombée amoureuse.

kärlek vid första ögonkastet var det, och desto mer jag spanar, synar och känner desto mer övertygad blir jag. det här skulle vara livslång kärlek.

men kärlek är komplicerat och svårt, och just den här är omöjlig. omöjlig, förstår ni?
det kommer aldrig bli vi.
egentligen lika bra att glömma på en gång, men jag fortsätter drömma.

tänk om.


nu mer än någonsin skulle jag vilja ha lite extra kosing till övers så de där skorna jag egentligen inte behöver jättemycket kunde bli mina. för de är så fina, och hur fina mina ben ser ut med dem på ska vi inte ens tala om. åh.

jag och brittan.

nu ska jag gå till jobbet, och få pikar för att jag går klädd i en turkos body. hepp.

__

bröst frågetecken...

parantes.

jag blev bara så oerhört paff och glad av de två kommentarerna i de två senaste inläggen att jag ville att ni också skulle få se. ifall någon tänker något annat. eller så.

åh.

att vakna av sig själv till strålande sol och sedan läsa det här meddelandet från en gammal skolkamrat jag egentligen inte känner alls är det bästa uppvaknandet på väldigt väldigt länge.

"Hej Ida! Kollade dina bilder, du är ju sjukt snygg, dina outfits är grymma! Paris verkar vara ett fint ställe med fint folk. Kram på dig!"

jag och bubbelvatten är så tighta.

killen i baren till C:
- Är det någon som har berättat för din kompis att hon liknar Kate Moss?



C är för övrigt en sådan människa som jag blir så sjukt fascinerad av. hon är sådan som aldrig går någon obemärkt förbi. en sådan man vill va och ha.

kärlek.

bästa dagarna.

nånting har gått sönder.

jag tänkte försöka laga det med garderobsstädning, c-vitamin och systra mi.

och så skulle det vara

du skulle se att den blommiga klänningen var ny, och du skulle säga att du tyckte den såg somrig och fin ut. sen skulle vi ta med en filt, varsin ägg- och tartexmacka och gitarren till hagaparken där jag skulle lära mig att ta ett nytt ackord och sedan få höra dig sjunga waterlily-låten. två gånger, för första gången sjöng du fel. sen skulle du säga "ikväll vill jag dansa med din midja i min arm".

senare, när solen gick ned och myggorna blev många och fräknarna hade blivit fler skulle vi gå därifrån och du skulle säga att jag var fantastisk och kanske rent av den mest fantastiska person du visste. jag skulle svara "oh no..." och vi skulle skratta . sen skulle vi möta upp de andra och alla skulle dansa sig svettiga på ett dansgolv som luktade fis och utspilld öl. och på morgontimmarna skulle vi känna oss lite wild n crazy och slänga oss i vattnet vid en badbrygga någonstans och jag skulle tänka att den här dagen kommer jag leva på länge.


jag romantiserar det mesta. det är det jag gör. det blir så mycket bättre än verkligheten.

fy fan för det här. fy fan för allting.

.

kan inte andas.

quelle vie

så som jag reste igår vill jag alltid resa! business is the shit.

rött vin med ost och kex och frukt och grönsaker i businessloungen där det också fanns massor tidningar och datorer, champagne (nej ingen billig marimont) och världens godaste 3 rättersmiddag på planet (lite starkt uttryckt men ni förstår) och så kom mina väskor ut först på rullbandet.

jag ville fotografera allt bara för att ha bevis, men de två killarna som satt snett bakom mig började himla med ögonen när jag drog upp min kamera och började fota champagnen, så då vågade jag inte göra det längre.

synd bara att jag åker economy hem men nu har jag i alla fall en gång i mitt liv fått uppleva hur det är att flyga rik och det kommer jag leva på länge.

(man måste bara älska en pappa med massor SAS-poäng.)

nu!

alldeles strax åker jag.
och jag gör det med stil med tanke på att jag flyger businessklass och dessutom är sjukt jävla snyggstunden till ära. yeah. (man får säga så ibland)

det nya svarta, igen.

jag har vikt en tröja, på ungefär tre timmar. det är så långt jag har kommit med min packning.
läge att sätta fart, men det är bara så mycket roligare att göra smiley-rebusar på skype. det, det är det nya svarta.

kul att jag har mens OCH en finne på rumpan när jag ska åka hem till M.


titta bara så sanslöst fin han är! imorron imorron imorron!

jag

blir aldrig nöjd.

en train de devenir folle

allt, precis allt, handlade om sex igår. vi fick ny leverans och t-shirttrycken anspelade alla på sex.

"im the queen of sex", "when you come I feel better. i am waiting for you"...

...och så vidare och så vidare. jag tycker det känns så sjukt fel att sälja sådana t-shirtar till flickor som max är 15 år. hur tänker de när de vet att det främst är småtjejer som kommer köpa de där t-shirtarna? hur tänker de när de vet att tioåringar kommer köpa t-shirtar vars tryck säger att de är sexgudinnor?

och det andra trycket irriterar mig som fan. vadå i feel better when you come? hon är waiting for him to come so hon feel better? (ja, eftersom t-shirten bara är till tjejer och de inte gör några herrkläder så kan det ju omöjligt vara tvärtom) ursäkta, men va fan?
klart att de skulle kunna påstå att det betyder att hon blir glad när han kommer och hälsar på. mm, visst men bittra cyniska jag tror ju att det är den här sidan av europas snevridna bild av tjejer som menar att det viktiga är att han kommer, och att hennes orgasm inte spelar någon roll. och nej, jag menar inte att det inte skulle vara en bra grej att vilja tillfredställa sin partner men det är ju inte det det hanlar om här. om de inte ville anspela på sex hade de ju kunnat formulerat det annorlunda. och om man ser de andra trycken som är mer tydliga i sitt budskap (läs ovan) så tror jag att mitt bittra, cyniska jag har rätt i det här fallet.

till försäljningen av dessa t-shirtar spelas det otaliga houselåtar vars texter också irriterar mig. jag blir bara trött. det är väl kanske inte så farligt att det spelas låtar på radion vars texter handlar om att trycka tuttarna runt penis "´cause i know you like it" eller att sälja en sådan t-shirt men jag tycker bara det blir riktigt tröttsamt. riktigt jävla tröttsamt.

jag vet också att jag är en dubbelmoralist av hög rang, så säg det till mig och säg att jag bara är överkänslig och mensig och att jag bara överdriver.

Haaaallelujah, Hallelujah, Halleluja

Hallelujah, HaallEeeluujaah!





Taa daa! Äntligen har jag fått en Bershka-Staff-grej att ha på mig när jag jobbar! Äntligen är jag en Bershka på riktigt! Som jag längtat. (Jaa, ironi.)


Nåt annat kul är att jag idag även fått välja ut kläder för 50 euro att jobba i. Och det var... intressant. De försökte pracka på mig diverse färgade shorts, tshirtar med tryck som anspelar på sex och dubbla spagettilinnen, men jag kämpade emot.
Istället plockade ut två koftor (eeh... knappast troligt att jag kommer undan med det men försöka går ju) och en vit skjortklänning.
Försöker skynda på processen att jag ska få mitt Carte Grise som ger mig 15% rabatt inne på La Fayette. Inte för att jag har några som helst pengar att handla för, men jag får ju shoppingsugna vänner på besök snart.




Nu ska jag sova, och när jag vaknar kommer brevbäraren vara ungefär 2,5 h timme tidig i sin runda och ha me sig min check inslagen i presentpapper som jag hinner lösa in innan jobbet och innan Sverigeresan.

mon coloc

my roomie tog beslutet att i helgen på fyllan spy i handfatet (handfatet...) i badrummet, och sedan åka på en veckas semester.

vad säger man?

im such a wannabe

wannabemodebloggare. så därför får ni den här bilden. för så tänker jag se ut idag på jobbet. (läs lagret.)












im such a failure... lagerarbetare, inga besparingar eller lönepengar, ingen utbildning, och inga mål eller drömmar. damn it.

How to do it.

Läste den här artikeln i Svd precis, och Hanna efter att du läst den vet du vad du har att göra ikväll (när du förmodligen fått ytterligare ett 5 kilos ägg av Jimmy)!

damn it

Häromdagen var det fint väder och jag hängde ut min tvätt utanför fönstret på tork.
Eftersom jag är jag orkade jag dock inte ta in tvätten på kvällen, och givetvis blev det storm under natten.

Min tröja som flög iväg bestämde sig för att landa på någons öppna fönster, en våning för högt upp för att man ska kunna hoppa upp på skjulet och ta ned den själv.
Och personen boendes i lägenheten vars fönster tröjan har hamnat på behagar heller inte öppna när jag ringer på, så jag får väl helt enkelt vänta på en ny storm och hoppas på att tröjan då hamnar på marken...

fuckin' fab!

på söndag kväll kommer mademoiselle welin att landa på arlanda flygplats för att spendera 5 dagar i sthlm!

träffa mig!

bara för att

*ett jävligt argt inlägg om hur förbannat dåligt det är att inte fått betalt snart en månad efter att man skulle ha fått det.

hellu africa, tell me how you doing

Ok, nu är det treje veckan efter lön. Alltså veckan innan nästa lön. Och jag har fortfarande inte fått min check från Bershka. Ligger inte checken i brevlådan där nere nu när jag går och kollar bryter jag ihop.

Jag har ätit min sista måltid som går att skrapa ihop vilken bestod av omelett på ett ägg och en skiva skinka. Det borde jag ju stå mig på idag?
Och dessutom, när jag tänker efter, har jag ju hur mycket luft och vatten som helst att leva på.

Vem är jag att klaga lixom? Familjer i Afrika har det ju mycket värre. De har ju varken pengar eller mat.



...


Eeh, ok, det har ju visserligen inte jag heller men jag har i alla fall tak över huvudet och rent vatten.

jag är fin, säger M.

så här ser jag ut efter x antal timmars fylla och en 30 minuters promenad i ösregn.

tjo flöjt.

aj.

jag saknar honom så fruktansvärt. det gör ont i hela kroppen.

allt jag vill är att han ska vara här. dansa brevid mig, sova brevid mig, prata i sömnen brevid mig och gå brevid mig på gatan.

jag är så nervös.
allt jag vill är att han ska vara här.

gatan nästa

om jag äter LeaderPrice-tortellini till middag, då har fattigdomen gått långt.

de smakar fasen som hundmat luktar.

Jaa...!

Jag hittade en lägenhetsannons när jag, S och C satt och lunchade häromdagen. Jag ringde på den och vi fick komma dit på en gång och titta på den. Och det var verkligen en så sjukt fin lägenhet, precis nyrenoverad och den ligger precis vid Canal St Martin och Chez Prune.

Kruxet var att vi inte skulle få bo tre där och eftersom jag har boende redan så fick jag dra mig ur. Igår ringde i alla fall kvinnan som har den och gav klartecken och tydligen hade S och C varit där igår och fixat allt. Så nu stannar C här, och i väärldens finaste lya dessutom!

Jag är överlycklig! Och avundsjuk! Om kvinnan inte har så mycket koll på lägenheten första tiden kanske jag kan flytta in utan att hon märker. Jag menar... M bodde ju "gömd" under hela sin tid i Paris utan att det var några problem.

Åh vilken underbar nyhet!

la vie de la femme

just nu pågår tredje världskriget i vår lya. det svärs, skriks och gråts för minsta lilla och allt och alla blir (oskyldigt) påhoppade. dessutom länsas vår kyl och vårt skafferi på precis allt.

tre stycken med pms under samma tak är ingen lek, det blir blodigt allvar.

salami

efter att martina kom hit en helg blev jag kär i den här låten.

find me a home.

idag känner jag mig supersnygg! jag hittade en klänning i A's garderob ( jag HaR ringt och frågat om lov) som var jättefin verkligen.
jag måste till montreuil snart igen, jag är trött på det jag har. och jag är supertrött på att leta reda på nånting att ha på mig i min trunk som fortfarande står ouppackad mitt på golvet från flytten från M.

det blev ingen promenad till jobbet idag heller men jag får göra som igår och gå hem istället. det var lixom skönare att bara hänga framför internet och skaffa sig ett gott humör me lite scrubs-avsnitt. men planen är verkligen att gå både dit och hem varje gång jag jobbar. det är ju trots allt den enda slags motionen jag får här, promenader.

snart är det sommar, och då ska det hängas i hagaparken med blommig klänning och korg. på tal om sommar så behöver jag en lägenhet eftersom den älskade lyan i solna har blivit uthyrd. så ledsamt, jag ville verkligen tillbaka till den.

alltså, alla tips om boende är mer än välkomna.

nu ska jag till jobbet och försöka bevisa att jag inte är en torrboll. igår pratade för övrigt en av tjejerna helt ogenerat om hennes böld i underlivet och hennes förstoppningsproblem. jag förstod, vilket ses som en triumf i sammanhanget. nåt som de inte förstod igår däremot var min ironi så jag framstod bara som en dryg jävel istället för nån med nån slags humor.

fin dag men...

lunchen blev superlyxig, tvårätters me vin, och väldigt väldigt god.
tyvärr släppte C nyheten att hon flyttar hem igen vilket känns fruktansvärt ledsamt.

fruktansvärt ledsamt verkligen...
känns inte jätteroligt att de människor jag faktiskt tycker om lämnar mig, och jag funderar lite på om jag ska stanna kvar. ska jag det?

BoN ApP

idag får jag lunchgäster. så när lägenheten är färdigputsad ska det tillagas förrätt och varmrätt här i hushållet.

roligt!

att inte tillåtas svara något annat än "bra"

jävla tabubelagda värld.



jag förstår hur det är och jag känner med dig. men jag lyssnar, om det någon gång skulle behövas.
fantastiskt underbara människa, jag tänker på dig och tror på dig.

Ett bittert inlägg

Jag bor för tillfället i ett land som inte är säkert och tryggt. Inte för att jag tror att någon skulle argumentera emot mig i den punkten, men åtskilliga saker har hänt mig som gör att jag känner att jag har rätt att säga att det är så det är. Kanske är det inte lika farligt för alla, men för mig som tjej, som utlänning och som blond är det här ett otryggt land.

Jag känner mer och mer för varje dag som går att jag får ta bort delar av min personlighet, som helt enkelt inte passar in här. Jag känner att jag inte tillåts vara så som jag egentligen är utan att det ska medföra problem.
Jag känner mig ofri. Jag kan inte gå vart jag vill, eller när jag vill, jag kan inte gå klädd hur jag vill, jag kan inte le hur mycket jag vill utan att det ska betyda att andra faktiskt "har rätt att" bete sig så som de gör

Som blond, ung tjej i det här landet (i den här staden kanske jag ska säga) blir jag automatiskt någon annans tillhörighet och folk har rätt att dagligen kalla mig hora, slampa och slyna.

Och stackars stackars männen här. För jag generaliserar så det bara skriker om det. Jag ser numer alla män här som potentiella våldtäcktsmän och onda varelser. Och det är jätteledsamt att på grund av några få (eller, egentligen ganska många) idioter ska resten av männen, som förmodligen är bra människor, få min ilska riktat mot sig.

Jag svarar inte längre på ett leende från någon jag möter på gatan. Eventuellt får personen en arg blick tillbaka, men absolut inget leende. I Sverige skulle jag inte tveka en sekund över att le tillbaka, och dessutom skulle jag bli väldigt väldigt glad om någon gav mig ett spontant leende.
Men här blir allt så...fult. Och äckligt. Det finns inget fint eller uppskattande över den grejen här. Det blir bara köttmarknad över det och det enda de kan se är ett köttstycke som ska erövras.


Under mina sex månader här har jag förvandlats till en bitter och cynisk människa och det har vi enbart den bristande franska jämställdheten att tacka för.

ps.

lite sent men ändå.

Ät fett och socker tills du spyr

varför ska jag alltid fyllekäka när jag varit ute? jag vet massor människor som kan gå och lägga sig efter en utekväll utan att svulla mat innan de somnar.

jag kan det inte i alla fall, så därför vaknar jag varje dagen-efter med sunkig smak i munnen och lite mindre ost i kylen.

fast kanske var min kycklingkorv ändå höjdpunkten på gårdagens utekväll efter en seg förfest och ett nej i dörren.

my baby's left me.

usch vilken hemsk hemsk tomhet. redan.

när jag hade vinkat av M vid tåget åkte jag tillbaka till hans lägenhet för att ta mina saker. då var hans rum redan storstädat och ommöblerat, mina saker hade blivit utställda i hallen och O hade flyttat in.

det kändes så sorgligt.
att Ms rum inte längre var hans och att han hade blivit bortstädad och ersatt på en halvtimme.

men det är så det är, je suppose.




anyway.

igår firade vi som som sagt nyårsafton tillsammans. vi åt och drack, pratade om förväntningar inför 2008 och räknade in det nya året till den här klassikern. ett av de bästa nyår jag haft.

_____

god fortsättning.

att glädjas åt andras framgång

idag blev min brors barndomsvän mångmiljonär. skön grej.

Bonne Année!

imorgon åker M hem. förstår ni? efter imorgon är han i sverige och jag i paris.
känns fruktansvärt onödigt. varför vara ifrån varandra när man kan vara tillsammans?

jag kommer bli... omskrivning, jag håller på att bli en såndär flickvän som inte pratar om något annat än sin pojkvän.

idag är det i alla fall nyårsafton. gott nytt år!

på toan på nanettes

kan man bajsa och spegla sig samtidigt. praktiskt när man är sen till jobbet och inte har hunnit sminka sig.

my baby is in a band

och när de snart släpper sin andra skiva och ska ha spelningar så ska jag stå vid scenen och bara vara sångarens flickvän. häftigare än så blir det inte.

det var tider det.

lite sent att berätta om men min födelsedag var verkligen fantastisk. hela helgen var verkligen fantastisk.
lägger förmodligen upp bilder snart men tills dess kan ni gå in här och kolla Calles bilder.

jag är en idiot.

facebook kan verkligen vara bajs.

laisses-moi tranquille, för bövelen.

nu vill jag inte mer.

jag vill också åka hem.

full.

jaa, så är det. och idag har jag dansat på en bil.

att ha blottat strupen

the chase is better than the catch sägs det ju. kanske ligger den där jakten i alla människors undermedvetna, även hos dem som inte säger sig köra med några spel.

i möra.

funderar på att inte skriva här mer. känns som den tappat lite av sin grej nu när jag känner att jag inte kan skriva allt som jag har på hjärtat längre.



imorgon kommer i alla fall Martina och det ska bli helt underbart. helt fantastiskt att ha vänner som vill komma och hälsa på mig! (pik åt er andra)
nu ska jag inte avlida av mensvärk och sedan gå till jobbet. idag ska jag för övrigt jobba på ett annat bershka och alla mina kollegor berättade igår om hur hemskt det var där. det ska bli...intressant.

ok...

mission not very completed. men imorgon då, då jävlar!

go å gla'

idag har jag vaknat till liv med min spellista "görel" på youtube innehållandes massor yazoo och eurythmics och då är det ju inte så konstigt att jag känner mig på strålande humör.

igår när jag kom till affären för att handla spelade de yazoo's don't go där inne. kul med franska matvarubutiker att de spelar helt otippad och säkert helt opassande musik, i svenska ögon mätt. egentligen är det en anledning i sig att gå dit.

idag hade jag planer på att känna mig coolast på hela galeri la fayette så det är nog bäst att jag sätter fart.



på lördag fyller jag år för bövelen!

dagens bershka-tshirttryck:

Pretty Little Rebel

du progres

från att ha repeterat varje mening minst tre gånger igår och de fortfarande inte förstod vad jag ville ha sagt, har jag idag gått till att uppskattat skämta om rumphål och vaselin, utan att behöva repetera alls.

framsteg alltså.

hellre brödlös än rådlös

som för övrigt inte heter "le malheur des uns fait le bonheur des autres" på franska.


inte läge att glömma plattången hos M när jag har lugg. tur att jag är född i råttans år och kan komma på praktiska lösningar till hur man inte får pufflugg.

gonatt.

konstigt hur snabbt man vänjer sig vid saker.

jag har sovit hos M varje natt de senaste två veckorna och nu ikväll när jag är tillbaka i min egna lägenhet känns det så galet fel att inte vara hos honom och fightas om täcket och få väckas mitt i natten av allt konstigt han har att säga när han sover...

inte igen.

mår sjukt dåligt. är jag sjuk i helgen så gråter jag floder.

typiskt.

kan inte låta bli att bli irriterad...så nu ligger jag här och är irriterad.