samla kraft till inget alls.

jag förstår att det blir tröttsamt.
men det är mest för min egen skull.

för jag får otäcka flashbacks.
från en tid jag inte vill tillbaka till.

jag samlade kraft.
ringa är inte min grej. inte alls min grej.
jag skrev på lappen vad jag skulle säga.
"hej, ida heter jag..."

men jag ringde upp, det gjorde jag. och missade telefontiden.
och luften gick ur mig.
tillbaka till utgångsläge.


den här veckan. fan.
klart de inte menar illa men jag tar allt personligt.
(hur skulle de kunna mena illa, det vet ju inte om det.)

upprepning: jag vet att jag kanske inte får känna det jag känner men det gör jag.
helt plötsligt känner jag mig besviken på så mycket.
och jag ser saker jag inte sett tidigare. jag hör saker jag inte har reagerat på tidigare.

anklagar. det är det jag gör. för allt som jag är och för allt jag inte är.

det blir så mycket lättare om det är någon annans fel.