jag som har frustat, stånkat och klagat så mycket över paris börjar känna en ganska stor seperationsångest nu när hemresedatum börjar närma sig. nu är snart den här eran slut och det känns faktiskt sorgligt. det är ju trots allt en tid som inte kommer komma tillbaka.
och sen tror jag de här känslorna blir starkare eftersom det är en osäker tid i sverige som väntar med många frågetecken och få klarheter. vissa av frågetecknena ska ju i och för sig inte vara frågetecken så länge till, men ändå. många av sakerna ligger inte i mina händer och sånt oroar.
de sista timmarna innan jobbet ska jag ta vara på genom att ta en promenad till jobbet, med solglajjer på eftersom det är ok när som här, och insupa allt skönt paris har att erbjuda mina ögon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
snygg den var!
due så fin =) och fint halsband.. ;) hihi
L: tack så hjärtligt! jaa, den är nog kanske lite fin om jag får tänka efter...
R: jag ÄLSKAR halsbandet. och vännen jag fick det av också.
Skicka en kommentar