ur mailet jag fick tillbaka fran en av systrarna:
"I don't like the way u leave my family who have help u at ur beginnings in Paris. I think ur attitude is sadder than mine"
"...and consider u as his daughter"
"... they didn't get much respect & friendship from ur side"
"RESPECT Ida, I think u're kind & smart enought to understand what this is, I hope u'll go on with ur life in a better way now"
l.o.v.e.l.y.
jag hoppas for deras skull, eftersom han nu considered me as his daughter, att han inte bett dem om att ligga.
just i denna sekund skulle jag sa garna vilja skriva tillbaka och beratta vad han sa sista gangen jag sag honom, men jag tanker vara mer rationell an sa och bara halla kaften och fortsatta lata dem tycka att jag ar en fruktansvart dalig manniska.
kuk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar